Förlossningen blev fantastisk

2007-11-28
Victoria
floa_@hotmail.com


Vaknade på söndagsmorgonen och upptäckte en stor blöt fläck i sängen. Funderade på om det kanske var vattnet men tyckte inte att det var nog mycket. Under förmiddagen fortsatte det dock att sippra ut genomskinlig vätska så vid 12-tiden ringde jag till förlossningen på Mölndals sjukhus och frågade om det kunde vara vattnet. De tyckte att jag skulle komma in och kolla. Tre timmar senare åkte vi in till förlossningen och jag blev kopplad till en CTG-apparat. Där fick jag ligga i över två timmar eftersom bäbisen sprattlade så mycket att det inte gick att få någon tillförlitlig kurva men till sist var sköterskan nöjd. Man konstaterade vattenavgång men inget värkarbete så jag fick åka hem igen med uppmaningen att åka till Östra sjukhuset varje morgon för kontroll och komma tillbaka för igångsättning efter 72 timmar om inget hänt innan dess.
Jag och Rikard åkte och köpte pizza och åkte hem och såg på 24 på dvd. Förvärkarna jag känt i flera dagar övergick vid halvåttatiden på kvällen i ordentliga värkar med ca 3 minuters mellanrum men vi bestämde oss för att avvakta tills det varit så i ett par timmar innan vi åkte in så vi fortsatte se på dvd. Till slut var värkarna dock så kraftiga att vi var tvungna att stoppa filmen var tredje minut för att profylaxandas så då bestämde vi oss för att det nog var dags att åka in till förlossningen.
Klockan 23.36 blev vi inskrivna på förlossningsavdelningen på Mölndals sjukhus. Jag fick återigen kopplas till CTG där värkarna konstaterades och en undersökning visade att jag var öppen 4-5 centimeter. Jag gick omkring en stund lutad över en gåstol men bestämde mig ganska snart för att krypa ner i ett varmt bad tillsammans med Rikard.
Värkarna var ordentligt kraftiga när vi satt i vattnet men med Rikards hjälp andades jag mig igenom dem och han strök mig hela tiden över håret och kroppen och sa uppmuntrande saker och fick mig att slappna av. Barnmorskan frågade flera gånger om jag ville prova lustgas men jag tänkte hela tiden att jag sparar det tills det blir värre.
Så plötsligt utan förvarning satte krystvärkarna igång medan vi fortfarande satt i badet och trodde att vi hade timmar kvar tills det skulle bli dags att krysta. Jag skrämdes först av intensiteten i den här nya sortens värkar och skrek så att barnmorskan stormade tillbaka in i rummet. När hon förstod att jag krystade fick hon snabbt upp mig ur badet och placerade mig i sängen. Jag stod först på knä i sängen och krystade men blev snabbt trött i benen så istället fick jag sitta upp i sängen med ena benet uppdraget mot magen. Barnmorskan frågade återigen om jag ville ha lustgas men jag tänkte att har jag klarat en krystvärk så klarar jag en till, så jag avböjde. Efter ca en halvtimmes krystarbete for vår lilla flicka äntligen ut ur min kropp klockan 02.37 på natten till måndagen den 8 oktober. Det var som om tiden saktade ner när hon kom ut och jag upplevde allt i slow motion när barnmorskan lyfte upp henne och la henne på mitt bröst. Det var en helt underbar känsla av stolthet. Vi hade klarat det!
Att föda barn var hur häftigt som helst och min förlossningsupplevelse var uteslutande positiv. Personalen var helt suverän och även om värkarna var jobbiga och gjorde ont var det samtidigt så spännande att känna kroppen helt ta över. Profylaxandningen var helt suverän, vi kände oss så förberedda och lugna efter att ha gått kursen och det fungerade hur bra som helst att andas igenom värkarna. Dessutom var det helt ovärderligt att min sambo visste hur han skulle få mig att slappna av och hur han skulle peppa och sporra mig. På det hela taget var det var en fantastisk upplevelse som jag är väldigt glad över att ha fått vara med om!