Fokuserad förlossning

2004-06-07
Hélène & Ola



Vår bebis var beräknad till 28/10 och vi var ganska inställda på att jag skulle gå över tiden, för det har mamma och syster gjort. Jag tänkte att det tar nog en stund det här, så jag hade laddat med en film jag skulle se på medan vi var hemma och värkarna inte var så intensiva, hade köpt godis och så... Med det blev det inget!

Den 22:a på kvällen gick vattnet, Ola och jag larvade mest runt hemma, ringde förlossningen som sa att vi kunde komma in på morgonen efter för observation, om det inte skulle dra igång under natten förstås. Vid 00.30 startade värkarna, och det var 5-7 minuter emellan redan från början. Jag låg på sängen och andades jättebra, så det kändes bra. Ola hjälpte till lite emellanåt, när han inte packade väska eller bredde mackor. Det hela gick dock väldigt fort, vilket ingen av oss var beredd på. Vi ringde BB Sthlm några gånger, som varje gång sa åt oss att stanna hemma så länge som möjligt. Vi bor fem minuter från DS så det gjorde att vi tänkte att vi kanske kunde stanna hemma lite till.

Jag mådde illa och blev så småningom även skitnödig, efter 2,5 h var det 2-3 min mellan värkarna och då började det göra riktigt ont, det var svårt att hänga med med andningen. Så vid 03 bestämde vi oss för att åka in, men då var jag i så dåligt skick att jag hade svårt att stå, än mindre få på mig kläder. Så det tog oss en timme att komma till DS, vi var inne i förlossningsrummet kl 04.10 och 05.30 var Svante född!

Jag känner mig jättenöjd med förlossningen, andningen fungerade bra och det enda jag behövde var lustgas på slutet. Jag är enormt glad att vi gick kursen hos dig, nu kände jag att jag visste hur jag skulle hjälpa min kropp att föda fram bebisen. Har aldrig varit så fokuserad i hela mitt liv, visste att det bara var en muskel i hela kroppen som skulle arbeta. Dock var jag helt oförberedd på hur fort det gick, och det kändes väldigt jobbigt. Jag tappade kontrollen, och var helt oförberedd på hastigheten på förlossningsarbetet. Till nästa gång vet jag nu att det nog kommer att gå ännu fortare så nu känner jag mig mer beredd.

Hur som helst så känns det jättebra med Svante, han är frisk och kry, och jättesöt såklart! Kunde inte föreställa mig omställningen med att plötsligt vara med bebis, har varit så förlossningsfokuserad under graviditeten att det blev ett abrupt uppvaknande att vi plötsligt fick med oss en liten parvel hem från bb. Nu är han 10 veckor så nu börjar vi landa lite grann.

Tack för hjälpen med andningen,
Hälsningar Hélène Leufvenmark