Är det redan dags, förlossningsväskan är ju inte packad!

2003-12-14
Jenny Thulin
embla2000@chello.se


Vaknar som vanligt mitt i natten för en liten "kissetur". Så här i slutet i graviditeten trycker det på. Klockan visar 02.00. Går och lägger mig igen. Men vad var det?! Hjälp! kissade jag på mig? Går upp igen. När jag kommer till hallen så rinner "det" (är det verkligen kiss?) nerför benet. Ser att "det" som rinner är blodfärgat. Börjar så smått förstå att det kanske ändå inte är kiss som forsar nerför mina ben.

HJÄLP! Kan det verkligen vara vattnet som gått!

Känner mig alldeles kall. Är ju bara i v35. Måste ringa förlossningen.

Försöker få liv i en sömnig make samtidigt som jag pratar med förlossningen.

De tycker att vi ska komma in.

Så jag och maken beställer en taxi. Precis innan vi ska gå ut till den säger jag: det kanske vore bra att ta med en förlossningsväska. Och DÅ först DÅ går det upp för oss att vi faktiskt ska föda barn! Någon förlossningsväska är ju inte packad så vi springer runt som två yra höns och försöker minnans vad det var man skulle ha med sig.

Inne på förlossningen konstaterar man att innan lördag kommer ni ha fött barn (i dag är det torsdag) men troligen sätter värkarna igång av sig själva, vilket innebär att det kommer att gå fortare. Vi blir flyttade från förlossningen och blir istället inskrivna på avd 61 KK på SöS.

Ringer familj och talar om att vi är på SöS och snart ska föda barn. :-) Allt känns så overkligt. I dag hade jag tid hos barnmorskan och på kvällen skulle vi gå till det andra tillfället på profylaxkursen. Har bara varit på ett, hur ska nu detta gå?

Under eftermiddagen börjar värkarna öka och bli något tätare. Jag andas på. Är helt fokuserad på andning och avslappning. Fungerar suveränt! Andreas håller mig i handen, hjälper mig andas och tar tiden. När vi mäter ca 3 min mellan värkarna och att de håller i sig i någon minut ber vi att de ska ta en CTG. Den visar att det äntligen är dags för förlossningen.

Klockan är 20.30 när vi kommer in till förlossningen där kan man konstatera att jag är öppen 5 cm . Får lustgas/syrgas 30/70. Jag andas på. Nu är det snabbandning/flåsandning som gäller. Det gör ont! Försöker slappna av mellan värkarna men det är inte helt enkelt. :-) Herregud hur kan något göra så ont! Känner hur bebisen vrider sig neråt. Andreas håller mig i handen.

Klockan 22.00 är jag öppen 10 cm. Jag fortsätter att andas på. Nu har jag svårt att ligga still. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, hur jag ska vara. Slänger mig fram och tilllbaka i sängen!

23.45 är det dags att börja krysta. Barnmorskan hjälper mig. Det gör förbannat ont men det går jättebra. Jag har övat krystteknik hemma så jag känner och vet hur jag ska göra. Jag sitter och krystar. Bebisen åker fram och tillbaka.

00.17 klockar en stolt pappa sin dotters födelse!

Att föda barn är det häftigaste vi någonsin varit med om!!